Annika

Ytterligare en vecka är förbi, vart trött mest hela veckan, kan bero på inskolning och att jag behövt vara inomhus varje dag. Nu är jag nyss inkommen från långpromme i solskenet, mycket skönt.

Igår när en på jobbet frågade om "mitt civilstånd" svarade jag såklart att jag har flickvän. Svaret blev jaha vilket är rätt komiskt. Hade jag låtit henne veta att det var en man som var min bättre hälft är jag nästan säker på att vissa följdfrågor som jobb, ålder mm skulle komma men nu bara ett Jaha. Sorgligt att det fortfarande är så "chockerande" och oväntat för folk.

Ikväll blir det schlager hos Madeleine och Florian. Startfältet ser ju minst sagt mer lovande ut än förra veckan. Men först middag hos Marie och Erik. Maria är som vanligt ute och gör nytta för samhället.

Puss

-Tårtan, jag måste erkänna. Det var jag som gjorde det. Förlåt, men jag blev rädd!

Klockan var runt nio och vi hade precis ätit klart middagen, då jag gick ut i regnet för att hämta min tvätt i tvättstugan. Tillbaks i porten tar jag upp nyckelknippan och letar fram rätt nyckel (alla ser likadana ut) sätter in den i låset. Den går inte att vrida om. konstigt, kanske fel nyckel tänker jag och tar ut den och konstaterar att det är rätt nyckel, och tänker Maria kanske aldrig låste. Känner på handtaget, öppnar dörren och kliver in. Varför har Maria tagit bort min dörrmatta, oj, det står massa konstiga skor innanför dörren. Det som känns som en evighet är nog bara nån sekund. En mansröst ropar -Hallå och jag stänger dörren fort och rusar upp med hjärtklappning till Maria och låser dörren snabbt. Jag var i chock!
 
Stackars Tårtan, jag vågade inte ge mig till känna, var så chokad över att jag gått in i fel lägenhet. FÖRLÅT!!