Varför är dörrmattan borta?!
-Tårtan, jag måste erkänna. Det var jag som gjorde det. Förlåt, men jag blev rädd!
Klockan var runt nio och vi hade precis ätit klart middagen, då jag gick ut i regnet för att hämta min tvätt i tvättstugan. Tillbaks i porten tar jag upp nyckelknippan och letar fram rätt nyckel (alla ser likadana ut) sätter in den i låset. Den går inte att vrida om. konstigt, kanske fel nyckel tänker jag och tar ut den och konstaterar att det är rätt nyckel, och tänker Maria kanske aldrig låste. Känner på handtaget, öppnar dörren och kliver in. Varför har Maria tagit bort min dörrmatta, oj, det står massa konstiga skor innanför dörren. Det som känns som en evighet är nog bara nån sekund. En mansröst ropar -Hallå och jag stänger dörren fort och rusar upp med hjärtklappning till Maria och låser dörren snabbt. Jag var i chock!
Stackars Tårtan, jag vågade inte ge mig till känna, var så chokad över att jag gått in i fel lägenhet. FÖRLÅT!!
hahaha! Tror att det var ditt undermedvetna som ville hälsa på hos Tårtan! =) haha!
Hahaha! Tårtan - my MAN! Så roligt Annika, jag skrattade för mig själv när jag läste...
Jag höll på att kliva in i en främmande port i höstas när jag skulle till nettan. Jag hade handen på dörrhandtaget när jag såg ett helt annat efternamn på dörren! Puh...
DU BIST JA!
Haha! Hysteriskt roligt. Jag gjorde samma grej härom sommaren när jag varit och handlat frukost på bakfyllan och så tog jag trapporna upp till pappas lägenhet, men jag missade en våning och fattade inte varför dörren var låst - jag hade ju inte låst den och så ryckte jag och slet och plingade och så stod en främmande kvinna i dörren och jag tyckte allt såg så konstigt ut i vår hall och jag tänkte att det bara var för att jag var så überbakis. Hon var inte glad. Tur att jag inte sysslar med sånt längre.
Jag ska förresten till Sthlm nästa helg!
P&K
Nathalie
Vilken grej... :) Roligt efteråt men lite omskakande för kroppen kan jag tänka mig :)
Hej darl,
jag har insett att jag nog är för fullbokad för att hinna med att träffas. Men jag hör av mig om det förändras.
P&K/Nat
hahahahahahahaha! du är så rolig! det bästa är att man alltid springer i såna där situationer. det gjorde jag när jag var fem år och gick in i fel hus i danmark. det är nog det närmsta jag har kommit. men jag har fortfarande inte vågat säga det till mamma =)
Hahaha. Så klockrent!
Påminner inte helt osökt om en gubbe som bodde i kanske var det radhus. I vilket fall, en natt gick han "hem" till fel hus, gick upp för fel trappa och gick in i fel sovrum. Sen gick han och la sig för att sova bredvid fel tant. (Stod det i tidningen!)
Förresten, det är okej att lägga till dig i min länklista hoppas jag...
Hysteriskt roligt, men stackars tårtan! Kan du inte gå ner och plinga på och säga förlåt, han kanske är skitskraj för att det var nån som försökte bryta sig in eller nåt?