Annika

Varför byter man alltid ämne när någon fattar att man är gay?

Gårdagens samtal med en kollega löd.
- Du bor ihop med din sambo va?
- Ja, eller jag gjorde, men vi har precis flyttat i sär.
......
- Du hade katt också va?
- Vi hade katt, men det var HENNES katt så jag har ingen längre.
- Va, vaddå HENNES? Jag trodde din sambo var en HAN
....
- Får jag fråga om du är bi?
- Men det finns trevliga killar också.
- Min förra chef var bög.
- Jag har jobbat på Tip Top (fd gayklubb)


Vad skulle hända om vi vänder på det och antar att han berättat om tjejen han dejtar.
- Va, har du tjej.
- Är du bi?
- Men tycker du att alla killar är idioter?
- Flera av mina kompisar är hetero och min föräldrar också och de är rätt trevliga, så det är helt ok med mig att du är sån där.

Fattar ni nu hur dumt det är? Så döda heteronormen tack. Fråga om folk är tillsammans med någon om du nu känner att du behöver veta det, inte förutsätta att de är sånna där heterofiler.

Komma ut en gång? Knappast, varje dag, hela tiden. Men jag njuter lite, älskar när folk inser sina felsteg och får sig en tankeställare och att se deras miner. Därför säger jag det inte rakt ut. För en annan kollega tog det en hel arbetsdag idag att fatta att killar inte är min grej fast jag benämnt mitt ex som hon så hajade hon inte.

Men snart är det Europride och då får ni akta er. Stan kommer invaderas av homon och trans av alla sorter från världens alla hörn. Håll i er, då är det ni som är de andra. Mohahah. (nu märkte ni kanske att jag heteronormade lite och förutsatte att ni är hetero, förlåt)